Silvia Night & jag

Tjatja bloggen!

Får jag lov att presentera mig?
- Nemi Lee Night!

Det är alltid bra att ha ett artistnamn i bakfickan innan man blir stor ;-)

En liten namnanalys:

Nemi dök bara upp i mitt huvud. Det var cirka ett år sedan det hände. Jag ville ha ett namn som började på N och slutade på I. Därför var Nemi perfekt. Dessutom finns det en ganska cool seriefigur med samma namn. Observera dock att det inte var därför jag valde namnet!

Lee använder jag mest för att fylla ut. Jag heter ju NathaLIE, så jag tyckte att det passade.

Och till det mest relevanta:
Night snodde jag för ungefär sex år sedan av den isländska artisten Silvia Night.
En sarkastisk melodifestivaldiva verkar hon vara, men på något sätt gillar jag henne, hur otrevlig hon än må ha varit mot de stackars ljudteknikerna.

Videon till hennes bidrag i melodifestivalen år 2006:
Silvia Night - Congratulations

Übersarkastisk plastpop behöver inte vara fel!

Relationer, sex & annat komplicerat

Bästa läsare!
I dag tänkte jag ge personliga svar på några frågor om relationer och sex. Frågorna hittade jag i damtidningen Cosmopolitan och jag tyckte att det vore lite kul att ge mina egna svar på dem:

Är det okej att...

Kissa med öppen dörr i ett förhållande?
Nej, det är ingenting jag skulle göra och ingenting jag skulle uppskatta om min partner gjorde. Men det är väl upp till var och än att bestämma.
Precis i början av förhållandet är det definitivt ett fett "nej" på den frågan!

Bära mormorstrosor på en dejt?
Ja, det är klart! Känner man sig bekväm med sådana trosor så varför inte?
Sedan beror det ju på vilken reaktion man vill ha, men det är ens eget val vilka underkläder man ska ha.

Schemalägga sex i ett förhållande?
Ja, okej är det väl, men jag skulle tycka att det var lite tråkigt. Hur mycket spänning blir det då? Har man bestämt att man ska ligga på torsdagar mellan 16.00-17.00 blir det mer som att man planerat ett möte och inte särskilt hett alls, enligt mig.

Ta med en väska även om han inte bett dig sova över?
Nja, jag hade inte tagit med mig värsta övernattningsbagen, men varför inte packa ner en tandborste och ett par underflax för säkerhets skull?

Säga att han är den bästa älskaren du haft, även om han inte är det?
Nej! Det är helt bortkastat att ljuga. Dock ska du absolut inte säga att han inte är det heller. Dra helt enkelt inte upp just den grejen.
Och bara för att inte är den allra bästa betyder ju inte det att han är dålig heller.

Tänka på annat när ni har sex?
Ja, tankar kan ju alltid flyga iväg åt olika håll. Råkar det hända behöver du ju inte tala om det för din sexpartner.
Man är fri att tänka på vad man vill, men man kan ju undra om er lilla herdesstund är så fantastisk om du börjar tänka på annat.

Vara hemligt förtjust i (men aldrig göra något med) hans supergulliga vän?
Ja, det kan ju vara svårt att helt plötsligt sluta attraheras av någon bara för att denne är "förbjuden". Så länge det förblir en hemlighet så är det okej.

Säga nej till sex för att "straffa" honom på något sätt?
Nej. Alltså, man har väl sex lika mycket för sin egen skull som för den andres? Det "straffet" lär inte leda någon vart, det känns bara allmänt fånigt. Lös det egentliga problemet i stället!

Älska honom till max men vara glad att få vara ensam på kvällen?
Ja! Alla behöver egentid och bara för att man vill vara själv ibland behöver det absolut inte betyda att man inte älskar sin partner.

Tänka på ett ex när du är med din nya pojkvän?
Nja, det beror lite på hur du tänker. Hade du hellre velat ha tillbaka ditt ex än att ha din pojkvän är det uppenbarligen något som inte står rätt till.
Men att tänka tillbaka på det som varit är okej rent generellt, så länge det inte är till någon skada.

Fejka en orgasm för att smörja hans självförtroende?
Nej! Det är inte schysst mot någon, framför allt inte mot dig själv. Fråga dig i stället vad du egentligen vill få ut och om du verkligen vill "ha kul" med personen du är med. Att fejka håller aldrig!

Att dejta en kille men inte stå för det inför sina vänner?
Ja. Har ni nyss börjat dejta och du inte har en aning om hur det kommer gå är det nog ganska vettigt att inte göra utläggningar inför alla du känner. Om ni sedan går in i ett seriöst förhållande är det väl upp till er att bestämma huruvida det ska vara officiellt eller inte, men jag skulle själv tycka att det var väldigt jobbigt att hålla på och smyga om sådant.

Jag är en andlig person

Det är inte det att jag tror att all vetenskap är fel, men jag tror heller inte att människan är skapt för att förstå precis allting. Varför skulle vi vara det?

Härom kvällen när jag fotade mitt nystädade rum blev jag lite förvånad när jag såg en av bilderna:

Ser ni ljusskenet?

De tre punkterna högst upp vet jag är en lyftkran utanför fönstret, men resten hittar jag ingen som helst förklaring till.

Enligt vad jag tror så är det en ängel. Kanske min mormor som gick bort i somras?

Hittar du någon form av naturlig förklaring till detta får det stå för dig.

Jag kommer i alla fall alltid att det skenet som en ängel ~

Lite personlig inredning

Den senaste tiden har jag städat, städat och städat lite till. Anledningen till detta är väl att jag nog är typen som aldrig blir nöjd.

Jag vill flytta hemifrån, till minst ett hus/en lägenhet med två rum och kök!
Då skulle jag flytta ut all elektronik, så när som på lampor och annat elementärt, till vardagsrummet.

Här är i alla fall lite bilder på min personliga inredning:

I en liten fin butik i Farsta Centrum köpte jag ett vitt "N".

Annars består denna bild av en broderad tavla, ett ljus på ett gammalt fat och en liten väska som tillhört min gammelmormor, om jag inte minns fel.

Mina nagellack och mormors puderdosa och badsalt. Min mormor lever bland annat vidare genom att jag ärvt ganska mycket saker av henne.

Miniserviser är hur gulliga som helst!

Jag har bestämt för mig att mamma fick den här när hon var liten. Numera står den placerad i mitt vitrinskåp.

Smyckeskåpet har jag haft i säkert 10 år.

Tavlan bredvid har min farmor (som jag aldrig träffat) målat.

Kan det bli mycket mer personligt?

Lite om Curves & träning

Äntligen har jag lyckats börja träna igen!
Stället jag tränar på heter Curves och är ett gym för kvinnor och finns i bland annat Farsta Strand och Haninge.
Passen är endast en halvtimme långa, vilket passar perfekt för mig och andra med tålamod av den lite sämre sorten.

Jag har nu tränat i cirka sex veckor och börjar märka resultat. Exempelvis hade jag av någon anledning ont i ryggen när jag dammsög förut, men den värken är numera som bortblåst :-3.
Givetvis har jag blivit starkare också och har fått mer framträdande muskler. Och om jag inte sett helt fel har jag gått ner en del i vikt också.

Visste du förresten att om man inte stretchar "förlorar" man cirka 20 % av träningen?

Jag har verkligen märkt att jag blivit smidigare och mjukare i kroppen tack vare att jag varit noga med att stretcha. Så det är inget som är värt att slarva med!

Till höger: Juni 2011

Till vänster: December 2011, och något mindre!

Självklart är det viktigt att du äter någorlunda sunt också.
Och ja, du får unna dig god mat, så länge du gör det med sunt förnuft :-)

Så gör du min falafelwrap

Härom natten kände jag mig väldigt kreativ. Därför gjorde jag en wrap med falafel, tomat- och chilisås och grönsaker:

Ingredienser:

1 dl falafelpulver

1 dl vatten

1 tomat

Olika salladstyper efter behag

Cirka 1 dl krossade tomater med vitlök

1 mjukt tacobröd

Chilikrydda

Oregano

Så här gör du:

1. Blanda 1 dl falafelpulver med 1 dl vatten.

På paketet står det att det ska stå och svälla 1 timme, men jag tycker att det räcker med 15 minuter.

2. Forma smeten till bollar och stek i vegetabilisk olja.

3. Lägg ut ett mjukt tacobröd, lägg på en hackad tomat och salladsblad.

Sedan lägger du på falafelbollarna.

4. Lägg slutligen på såsen, vik ihop brödet och ät!

Såsen är mycket enkel:

Värm cirka 1 dl krossade tomater med vitlök i en kastrull och krydda med oregano och chilikrydda.

Måltiden blir lika stor som den på bilden.

Dagens inköp

Åh, den som uppfann rean borde hyllas som hjälte ~

Här är dagens inköp:

1. En ljusrosa tröja med en liten gullig tårtbit. 50 kr, Ginatricot

2. Ett par vita jeans, som jag äntligen fick tag i. 150 kr, H&M

3. Ett par svarta leggings. 80 kr, H&M

4. En svart- och vitrutig kjol. 149 kr, H&M

Detta är livsfarligt!

Det mest fantastiska jag kan dricka när jag fikar är en krämig chailatte.

Oh well, jag får se till att det blir en engångsföreteelse att köpa sådan sirap. Annars lär jag väl bli stor som ett hus tids nog ;-)

Dagens musikfavoriter

Nu är det på tiden att jag återigen anger några av mina musikfavoriter just nu!
Länkarna leder till youtube.

Detta är en salig blandning, må jag säga!

Helloween - Forever and One (Neverland)

Sugarplum Fairy - Sweet Jackie

The Agonist - Forget Tomorrow

Bullet For My Valentine - Forever and Always

Nightwish - Beauty of the Beast

Within Temptation - The Truth Beneath the Rose

Silverstein - My Heroine

Flyleaf - I'm So Sick

Evanescence - Tourniquet

System of a Down - B.Y.O.B

Så där, ja!
Det var ett litet urval av bra musik. :-3

Vad vill ni läsa om? Hjälp mig!

Hej på er, käraste läsare!

Nu har jag en seriös och viktig fråga till er:
Vad vill ni läsa om i en blogg? I just det här fallet i min blogg då.

Anledningen till frågan är givetvis att jag vill utveckla bloggen så att det blir bättre.

Vem du än är och vilken åsikt du än har (så länge den är seriös); hjälp mig och pip iväg en kommentar, är ni snälla!

Och var inte rädda för att ge mig kritik, så länge den är kontruktiv. Det är alltid bra att veta vad jag borde ändra i den här bloggen.

Farväl All Roads Lead To Ruin

I går fick jag beskedet om jag är avsagd min titel som sångerska i All Roads Lead To Ruin.

Motivationen var att våra musikaliska stilar helt enkelt inte passade ihop, när det väl kom till kritan.
Så här i efterhand kan jag nog både förstå dem och hålla med dem lite grann, men det var ingenting jag reflekterade över när jag väl var med.
Att det inte är lätt att hitta rätt på en gång är en av alla nya kunskaper jag fått.
Den 19 juli 2011 är en dag jag aldrig glömmer - den dagen blev jag officiell medlem.

Härmed är jag just nu utan band, men jag låter inte detta få mig att ge upp. Aldrig!
Jag står öga mot öga med tusentals andra möjligheter och jag tänker ge precis allt för att leva ut min dröm.

Så länge, innan jag hittar ett annat band, skriver- och komponerar jag musik på egen hand, vilket inte heller är fel. Förhoppningsvis ska bror min hjälpa mig att spela in mina nya, kommande låtar.

Jag kan tillägga att jag inte på något sätt är ovän med bandet, utan att vi bara gått skilda vägar!

Har du ett metalband som behöver en sångerska, eller känner du någon som har det är du jättevälkommen att höra av dig!
Langa i så fall iväg en kommentar, eller mejla mig på: Neemi@live.se

Alternativt vs. Mainstream

Fortfarande försöker jag greppa vad ordet alternativ och ordet mainstream egentligen tillför den lilla verkligheten.
Det jag fått ihop hittills tänkte jag anteckna här:

Wannabe - ett skällsord eller ett stilmässigt helgerån?
Vad är egentligen en wannabe?
Jag är inte helt säker, men det är gissningsvis en person som försöker imitera en, eller flera alternativa stilar, utan att ha någon egentlig koll på dem. Lite som att blunda och hoppa och inte ha en aning om hur man landar? Vad anser du om saken?

It's up to you, honey!
Själv har jag blivit kallad wannabe några gånger så där, men har aldrig tagit åt mig - varför skulle jag?
Enligt min åsikt är det man själv som bestämmer var och i vilken stil man hör hemma.
När jag kom tillbaka från sommarlovet för att börja åttan hade jag gått ifrån att vara någon slags fjortismupp till att vara svarthårig, svartsminkad, svartklädd, osv. Ett vidpudrat ansikte och blodröda läppar tillhörde också min vardagliga stil.
Visst, jag hade ingen som helst koll på olika slags namn på stilar, men å andra sidan; vilken 13-åring är så påläst?
För att uttrycka min personliga åsikt kort: Man är det man känner sig som!

Sedan kan man givetvis diskutera var egentligen gränsen går mellan dessa två begrepp. Den är nog väldigt bred. Det finns oändligt många "blandraser", om du förstår vad jag menar.

Jag, 15 år och stereotypt alternativ.

Jag, cirka 16 år och stereotypt mainstream.

Det finns så många fördomar.

Ta det dock lugnt när ni läser dessa, jag vet att den här texten kan verka fördomsfull, men ni ska veta att det inte är det jag är ute efter!

Snarare är det så att jag vill klargöra vissa saker, till exempel att:

* Det oftast inte finns någon tydlig gräns.

* Man ska ha den stil man känner sig bekväm med och försöka att bry sig så lite som möjligt om vad andra tycker. Fast det beroende på vad man vill få ut av sin stil.

* Jag gärna vill döda slentrianmyten om att folk som anser sig vara alternativa bara gör det för att få uppmärksamhet samt att folk som ser sig som mainstream är rädda för att sticka ut.

Behåll din stolthet och låt dig inte förnedras!

Kärlek, längtan, krossade hjärtan...

Ja, det vet jag det mesta om vid det här laget.
Eftersom jag är så väldigt erfaren när det gäller just olycklig kärlek har jag lärt mig en del genom årens lopp.

Därför tänkte jag dela med mig av lite tankar och tips angående detta. Nej, det är inga mirakelord som ger dig ett perfekt kärleksliv, men det kan förhoppningsvis få dig att hantera vissa saker.

Låt säga att du har blivit dumpad eller på annat sätt blivit sårad. Du är så olycklig att du inte vet vart du ska ta vägen - du har helt enkelt fått ditt hjärta krossat. Så, vilka tips har jag till dig?

* Det är naturligt att vara ledsen och var gärna det med dina närmaste, men mot folk utifrån behåller du din fasad. Då betraktas du som stark och inte som ett offer!

* Jag vet, det är lockande att behålla din kärlek på exempelvis facebook, men gör du det är risken större att det blir ännu svårare att komma över denne. Ännu värre är det om personen i fråga har en annan partner som han/hon ständigt nämner. Slipper du se detta kommer du må bättre!

* Det är bättre att du bryter kontakten helt med någon du har hopplösa känslor för än att du ständigt velar och därmed får dina mer eller mindre falska förhoppningar att gå upp och ner. Vänner kan ni kanske bli senare, men inte när du fortfarande har känslor kvar. Jag, om någon, vet att det inte är något vidare att ha känslor för någon som är "bara kompis".

* Placera dig aldrig i underläge. Aldrig!
Vilken slags relation det än handlar om måste det ske på bådas vilkor. Finns din käre inte för dig lika mycket som du finns för honom/henne; ställ denne mot väggen (även om det är ett svindlande, supersvårt projekt) eller var tydlig med att du faktiskt också har ett annat liv utöver den personen.
Håll dig helt enkelt på samma nivå som din sötnöt, alternativt på en högre nivå. Visa alltså inte att du bryr dig mer än vad den andre gör!

* Hur svårt och smärtsamt det än må vara måste man ibland ge upp. Det fungerar inte att skicka iväg ett spontant SMS, speciellt inte om du skriver något som "jag saknar dig", eller liknande. Ofta leder det till ökad förnedring. Eller självförnedring snarare. Din lover kommer, om du har riktig otur, uppleva att han/hon har makten - och det är ju den du ska ha!

Det finns mycket, mycket mer!
Har du någon egen tanke; skriv gärna en kommentar.

Jag hoppas att du med osaligt sinne har fått lite att tänka på!

~ Peace ~

Återupptar mitt novellskrivande

Nu är det dags igen för mig att återuppta mitt novellskrivande efter ett ganska långt uppehåll.

Mitt nya projekt är en novell vid namn "Eldsjälar". Den första versionen påbörjade jag i juli 2010, men ska nu göra om den samt skriva klart den.

"Eldsjälar" är en berättelse som handlar om lesbisk kärlek och äger rum i en liten by långt upp i Norrland. I det lilla samhället Norråker känner alla varandra och därför sprids ryktena som en löpeld.
Men! Om 18-åriga Ida, som berättelsen kretsar kring, håller sin hemlighet för sig själv lär hon nog klara sig utan besvär.
Dock finner hon det betydligt svårare att kontrollera sina känslor när grannhuset får nya sommargäster.

Veronica, den charmiga rödtotten som hyr huset bredvid tillsammans med sina föräldrar, får Idas hjärta att för första gången känna sig komplett.
Till en början är det mest en brinnande längtan för del, men relativt fort förvandlas hennes liv till ett inferno av hemlighetsmakeri, svidande nervositet och svindlande passion...

Det ska bli väldigt spännande att slutföra detta arbete och lär inte hålla berättelsen för mig själv när den är komplett!

Sanningen om Sverigedemokraterna

"De flesta som röstar på SD är lågutbildade och unga män. Lågutbildade är den grupp som har störst risk att hamna i kriminalitet. SD vill kämpa mot kriminalitet men påstår att det är invandrare som blir det dock är "medelbrottslingen" svensk... Pga finanskris och borgligt styre har fattiga fått det sämre där av letar många efter ett snabbt och konkret svar, någon att skylla på. När då SD presenterar att det är invandrarnas fel går man gärna med på det. Det är inte en slump att ett sådant parti kommer in i riksdagen efter en mandatperiod av borgligt styre.

Alla riksdagspartier tar ju avstånd från SD vilket är bra på det uppenbara sättet men dåligt för att de fortsätter den utfrysningstaktik som har pågått hela valet. I och med att man hade denna ignorerande taktik motverkade man inte SD på något sätt. Om partierna istället skulle tagit fler debatter med SD skulle deras frågor belysts på ett annat sätt och det skulle framgått tydligare vilka idioter de är, man skulle ha motarbetat dem inte bara ignorera problemet. Ett ignorerat problem finns kvar, det gäller att lösa det!"

OBS! Jag har inte skrivit denna text, men har full tillåtelse att publicera den.

- Rött inne, rött ute, rött hjärta, rött sinne / Nemi

Jantelagen är förhoppningsvis död snart

Tjenare käraste läsare!

Finns ens jantelagen fortfarande?
Någonstans, djupt rotat inom oss gör den nog det, tyvärr. För att inte hamna i det träsket måste man tänka lite "outside the box", har jag förstått.
Genom åren har jag, som troligtvis många andra, gjort många misstag när det gäller det där med att ständigt försvara det jag gör i rädsla för andra ska tycka.

Varför be om ursäkt?
Ja, det kan man fråga sig. Varför ska man tvingas försvara allt man gör och peka ut sina egna brister?
Pekar man ut sina brister hela tiden så lägger andra märke till dem betydligt mer än om man låter bli.

* Du ska inte försöka tro att du är något, du ska försöka veta det!
* Våga erkänna för omvärlden om du är bra på något. Finns det folk som inte håller med är det upp till dem - då har du i alla fall försökt!
* Ge dig inte för att du får kritik. Tänk att kritik oftast är för att du ska kunna bli bättre på något snarare än att för att sänka dig!
* Blir du riktigt elakt sågad av någon när du visar upp din prestation är det mest sorgligt för den elake. Denne har faktiskt ändå tagit sig tid att uppmärksamma dig - av någon form av anledning!
* Gör det du kan för att hitta en personlig balans, lita på din begåvning och tyck gärna att du är bästi världen på något, så länge det inte slår över och du trycker ner andra!

Det där var några tänkvärda meningar.

~ My thoughts are constant flowing - Peace ~

Var inte nöjd förän du är NÖJD!

Min balkong. Den är helt fantastisk!
Anledningen till denna underliga inledning på mitt inlägg är att det finns få andra ställen som jag upplever lika stor frid och tankeglädje på. Cigaretten är mest för att hålla handen sysselsatt, det viktigaste är stämningsmusiken och filosofin.

Så länge jag överhuvudtaget kan minnas har jag jämfört mitt liv med ett pussel. Dvs. när jag insett någonting, när det liksom ploppar upp en osynlig glödlampa ovanför mitt huvud är det som att ännu en bit i det enorma och svårlösta pusslet faller på plats.
Jag antar att någon känner igen sig lite i detta?

Till saken:
I dag gick det upp ett litet ljus djupt inne i mig. Vad jag tänkte på var nämligen att jag dels börjar förstå en av alla tusentals anledningar till att människor hamnar på så olika nivåer i mående osv, om man ska se det objektivt.
Motivation, målmedvetenhet, envishet... Tänk att en sådan nästan lite klyschig princip, som hela tiden funnits framför ögonen på mig, kunde få den där lilla pusselbiten på plats.
Jag är lite rädd för ordet "okej". Alltså, jag vill inte att mitt liv ska vara okej. Precis som rubriken säga - jag är inte nöjd förän jag är nöjd, på riktigt!
Och då gäller det att kämpa och fightas med livet. Ni som känner mig vet att jag om någon har gjort- och fortfarande gör det. Exakt vad jag tagit mig igenom går jag inte på nu, det blir för komplicerat.
Farligt vore det om jag nöjer mig med att ha ett dugligt jobb, en skapligt trevlig fritid - alltså en någorlunda bra tillvaro.

Jag har funnit några nycklar till ett liv, som i alla fall jag finner kvalitativt:

* Ställ krav på din tillvaro! Hur enkelt det är att finna rimliga krav är upp till var och en, antar jag.
* Det är just ditt liv, så fråga dig själv vad du egentligen vill få ut av det!
* Du behöver inte jämt vara "den där duktiga". Att unna sig olika saker är viktigt, även om inte alla saker är jättenyttiga.
* Och här! Här har du något att bita i, något som ofta är näst intill omöjligt: Hitta en balans. Variation är stimulerande. Alltså; Ha kul och ha tråkigt. Som Alfons Åbergs pappa säger; har man tråkigt ibland blir det roliga roligare!

Observera att jag mycket väl vet att livet inte är så pass enkelt som jag beskriver, men jag hoppas att jag nått fram med mitt budskap :-3

Musik - Kraften från någonstans

Ja, hörni!
Vad vore livet utan musik?! Well, för mig vore det inte mycket att ha. Nu tänkte jag redogöra lite för min musikaliska bakgrund. En bra anledning till det är att jag inser mer och mer för varje dag hur viktig den delen är i mitt liv och hur jag själv börjar inse att det är något jag, om man nu kan uttrycka sig så, är född till att syssla med.

Det var vår år 2005 och jag var ynka 14 år gammal. Det här var, om jag inte minns fel, min första "seriösa" spelning. Detta ägde rum på Tallkrogens skola. Bandet hette QWEASD, för att sedan byta namn till Mindless, någon dag innan jag ganska plötsligt hoppade av p.g.a. diverse omständigheter. Som ni nog ser var jag sångerska och gitarrist. Bror min var basist, vår vän Johannes (som var sjuk på spelningsdagen) var gitarrist och vår andra vän Niklas var trummis. 
Trots vårt skandalösa storbråk som fick mig att hoppa av blev vi vänner och står varandra väldigt nära fortfarande. Broder Jacob hade väl visserligen varit en självklar person att älska ändå.

Vissa saker är så fascinerande! Exempelvis att främlingar kom fram till mig ganska många månader senare, kände igen mig och sa att jag var jättebra på att sjunga. Det var då ingenting jag var van vid, kan jag säga!
Så här i efterhand har jag förstått hur mycket jag underskattade mig själv och att jag nog hade mer respekt från andra än vad jag någonsin kunde ana.
Tänk hur mycket glädje och självförtroende som går till spillo för att så många underskattar sig själva och sina talanger!

I december år 2005 spelade jag in en demo. Erbjudandet fick jag när jag spelade och sjöng (då ensam) på Hökarängsskolan. Jordi, som han heter, kom fram till mig efteråt, sträckte fram handen och konstaterade att han gärna ville spela in en demo med mig. Återigen; vad var det jag inte förstod? Jag fick hur mycket bekräftelse som helst, men följde klyschan att vara oemottaglig.

(Originalet gjort av Nine Inch Nails)
Nemi - Hurt (Demo 2005)

(Originalet gjort av The Cranberries)
http://soundcloud.com/nathalynight/nemi-cordell-demo-2005

Där har ni min över sex år gamla demo.

Kryssning - Galet som alltid!

Tjatja bloggen!

Nu känner jag så smått i ögonlocken att de börjar bli tunga. Med tanke på att jag kom hem från min första (föräldrafria) kryssning är det inte så konstigt.
Åh, vad kul vi har haft! Tyvärr tog jag inga spexiga bilder, så det får räcka att jag skriver ;-)

Har du någonsin vaknat upp i en säng nästan i höjd med taket och undrat hur du i hela friden hamnade där?
Speciellt intressant är det om du varit ganska så väldigt onykter kvällen innan. Ännu mer intressant är det faktum att det inte ens fanns en stege.

Just det; jag har på en dag gått ifrån att vara en väldigt inaktiv Twitter-användare till att bli lite av en Twitteroholic.
Såååå, folk, följ mig på: NemiAche
Tack på förhand!

All Roads Lead To Ruin

God kväll alla tjuvläsare!

Nu är det faktiskt på tiden att jag förtydligar att jag sjunger i ett band också!
Undrar ni över rubriken till detta inlägg så stavar den vårt vackra namn.

Nu har vi spelat in en demo med två låtar vilka inom en snar framtid finns på facebook.
Självklart ska ni "gilla" vår sida som, inte helt oväntat, heter: All Roads Lead To Ruin också.

Stilen?
- Ja, någon slags modern metal. Jag är inte jättenördigt insatt i genrer, så någon närmare specifikation är svår att ge av mig personligen just nu. När jag slipat till mina kunskaper lite återkommer jag!

Och visst har vi väl medlemmar också?

Sång - Nathalie Nemi Åkesson

Gitarr - Mattias Lundgren

Gitarr - Johan Lundin

Trummor - Tobias Friberg

Bas - Sökes!

Låttitellista:

* Stalker (inspelad)
* Chronosphere (inspelad)
* Chaos Affection City
* The Princess & The Dragon
* Our apocalypse

... Och så småningom fler.

Det här var lite definitivt värd reklam!